Så föll det sig inte bättre än att fjorton tillryggalagda etapper blev fjorton ”to go”. När vandringen över de skånska åsarna (horstar) förpassats till min historia blev jag introducerad för en ny vänskap – Österlenleden. Liksom Ås- till åsleden behövde den ses över och vad är väl bättre än att skicka ut en trasig själ i skogen, uppdraget blev mitt.

Det är strålande sommar och året heter 2001. Sorgen efter mamma har inte lagt sig, polletten har fallit ner och det är etter värre att leva. Världen är gråmelerad och inte en fågel sjunger i skyn. Jag fortsätter promenera. Hemmavid och bortanför. Och läsa. Om meningen med allt.

Start: Ystad. Via Haväng – Christinehof – Snogeholm. Slutdestination: Ystad
Snart är jag frisk, helad och sorgfri – vänta och se!

Haväng, läker alla sår