Hinsidan järet…

Hinsidan järet…

Ur boken:

”Steg läggs på steg, raviner öppnar sig vid min sida. En uråldrig tingsplats passeras, ett hägn med linderödssvin skingrar mina tankar. Väl framme vid den enorma muren som omger Hjorthagen ser livet betydligt ljusare ut. Här måste jag klättra upp, för att se ordentligt. Rent av sitta och dingla med benen över kanten, tänka på godsherrar och tjänstefolk.

Hinsidan järet ligger en man på alla fyra. Alla mina tunga tankar skingras som dimmor inför morgonsol. En brölande hjort hade varit på sin plats men en man med tygrock, skinnbyxor och stövelkängor liggandes på alla fyra? Han mumlar högt för sig själv och granskar något nogsamt. Jag reser mej till knästående, som en sprinter inför ett lopp, spänner blicken och ser att den udda mannen är utrustad med både pennhus, bläckhorn och en piskperuk på huvudet…

Muren kring Hjorthägnet är ett hisnande stenarbete

Muren kring Hjorthägnet är ett hisnande stenarbete

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *