En skrivhelg kan vara…

En skrivhelg kan vara…

…en ljuv historia med rikligt med blommor och te. Den kan också vara om en liten skrutt.

Min berättelse har bara varat ett tiotal vandringsmil och det som ska landa på mitt ark är inte musik precis. Det är värsta oljudet. Att kliva in i sorgemarschen från Söderåsen till Linderödsåsen är ingen dans på vårvioler och inget jag längtat efter. Tänkte rent av att det är stört omöjligt, när livet runt om är mjukt och ombonat.

Men ibland får man lite hjälp på traven. På väg i bilen mot skrivandets Öland blir jag uppringd och medveten om att det arbete som är klippt och skuret för min person precis landat på någon annan.

En katt bland hermelinerna, så fortsätter historien om poeten Lars Wivallius. Och i denna stund också min egen känsla om mej. En liten skrutt, som åter hamnar utanför i snålblåsten. Några problem att gestalta stämningen som var då – finns inte längre. Till gagn för berättelsen.

Med hopp om en morgon

Skrivhelg 2016

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *