En skön känsla

En skön känsla

Jag har en skön känsla, kan man säga så?

I mina öron låter det som rena poesin – ”jag har en skön känsla”. En infödd person hade kanske uttryckt ”det känns skönt” men när den glädjestrålande och genomsvettiga kvinnan vänder sig till mig och undrar då vill jag inget hellre än fortsätta få lyssna på hennes poesi.

-Ja, så kan du säga. Det låter jättefint!

-Jag har en skön känsla! säger hon igen med eftertryck och ett leende som nästan klyver ansiktet.

Hon har precis upplevt sitt livs första zumbapass. Jag har funderat en längre tid på om jag skulle bjuda med henne som gäst att prova på zumba. Lite orolig var jag, att hon inte skulle uppskatta tilltaget. Det är ju väldigt långt från det som erbjuds kvinnor i den kultur hon kommer ifrån. Där kan det till och med vara fara för ens eget liv att som kvinna träna. Men jag tänkte att oavsett om hon gillar eller ogillar dansen så är det intressant för henne att se vad kvinnor i Sverige pysslar med på sin fritid. Och nu är hon definitivt fast, i zumbavärlden!

Jag såg det efter bara några minuters träning, att hon satsade allt för att göra exakt det som tränaren förevisade. Med beslutsamhet och kraft kopierade hon varje rörelse. Att hon var ombytt med tights och träningströja när jag hämtade upp henne med bilen avslöjade egentligen hennes träningsavsikt redan där. Efter en halvtimmes dans var hon inne i ett flow och efter en timme skimrade ett lyckorus över hennes ansikte.

-Ibland tror jag att jag inte klarar sånt som andra klarar, jag är mest hemma och lagar mat och sånt. Men nu! Jag känner mig stark! Förklarar kvinnan och spänner sina armmuskler framför mig. Jag klarar visst såna saker som andra klarar, som zumba. Tack Cia!

Vi avslutar kvällen på sedvanligt vis, med en kopp te i hennes soffa och jag känner att vi kommer allt närmare varandra för varje möte och för varje aktivitet vi gör tillsammans.

Jag har en skön känsla, kan man säga. Mina ursprungliga tankar att hjälpa till med integrationen fungerar, jag får fantastiska vänner under tiden och jag ser människor – med lite stöd – lyfta på sina egna vingar.

Jag har en skön känsla.

 

Asylsökande från Afghanistan (2015)

Första zumbapasset (2020)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *